Bröllopsfotografen (2009)

När Ulf Malmros är i farten brukar det oftast levereras annorlunda dialekter, stilism och humor med hjärta och hjärna. Bröllopsfotogranfen, den senaste kreationen i skaran, vill visa sig vara åt det hållet.

Filmen tar fart i Molkom, en liten håla utanför Karlstad, där Robin (Björn Starrin) inser att han behöver ett brejk från sin vardag. Han passar på att köpa en dyr kamera och lansera sig själv som bröllopsfotograf och kommer via en avdankad skådespelare (Kjell Bergqvist) i kontakt med en rik entrepenörfamilj från Djursholm. Här introducerar Johannes Brost och Tuva Novotny som far och dotter med underliggande motstridigheter.

Det är lätt att tro, utifrån trailern, att meningen med filmen är att vi ska skratta åt kulturkrocken Molkom vs. Djursholm, och visst finns det sådana element, men främst belyses hur småstadsuppväxta totalt kan förändras av Stockholm. Starrins karaktär är en lismande kappvändare som knappt verkar vilja någon annan väl än sig själv. Novotnys karkatär flyter mest omkring som ett bollplank till Starrin och får aldrig själv riktigt ett eget liv, vilket är bortkastning av hennes talang. Kjell Bergqvist spelar samma roll som han alltid spelat de senaste åren, vilket som vanligt är ett vinnande koncept.

Överlag är filmen "okej". Den är inte lika charmerande som Tjenare Kungen (2005) eller lika stilistisk som Smala Sussie (2003), men visst har den sin charm. Den lockar till skratt och frustration, men för mig lyfter den aldrig riktigt. Det är okej underhållning, men långt från ett mästerverk.

Bör du se den? Nja. Om du står i en videobutik och har svårt att bestämma dig är den ett bra val. Annars går den att leva utan.