Like a newly orphaned refugee, retracing my steps

Så anlände augusti även i år. Jag gillar augusti, det är en trevlig månad. Är det förresten bar jag som vill skriva månaders namn med versal som begynnelsebokstav, likt engelskan? Tycker Augusti ser bättre ut än augusti.

Jag har tittat en del på serien Avatar: The Last Airbender på senaste. I mitt tycke en av de bättre serierna någonsin. Förstår att det fått det genomslag som det fått. Jag önskar att det skrevs inspirationsböcker om farbror Iroh, i samma anda som "....enligt Puh"-böckerna. Iroh är en fantastisk inspirationskälla och hans livsfilosofi borde ingå i någon slags kursplan för barn och ungdomar i hela världen.

I övrigt undviker jag för mycket saker just nu. Jag har förpassat mig själv till att bli lite passiv. Vet inte om det är sommartänk eller ett beteende jag bör vara rädd för. Jag behöver våga - igen. Inte i meningen att jag någonsin vågat något förut, utan att jag behöver ta tag i mig själv och VÅGA göra saker.

Läser en del böcker parallellt fortfarande. En bok om konstruktivt tänkande, en om Sverigedemokraterna, en om hur man hanterar problem och en om hur man kan lära sig av barn. Det går ganska bra och de flesta av dem är intressanta nog att läsa vidare i. Även om jag kanske borde samla mitt huvud och sätta mig in i en skoluppgift som hittills varit mördande tråkig.

Snart drar den riktiga skolan igång igen och jag ser lite fram emot det, men tempot fyra dagar i veckan är ganska avtändande. Jag hade ju tänkt bygga upp mig själv och annat i höst, vilket kan bli svårt att ta sig tid till. Jag får balansera.

Ramblings.

Har inte så mycket annat att förmedla vad jag vet. Och fortsätter jag förmedla saker finns det risk att jag gräver ned mig mer i låtsasproblem och hjärnbrydderier. Och det vill väl ingen?

I övrigt har jag fastnat för For Winds av Bright Eyes, men jag tror jag gillar den mer i The Killers tolkning.

Walla.

/Sebastian