Bok: Nextopia - Micael Dahlén

Bildkälla: Nextopia.info/press

Micael Dahlén är, i mitt tycke, en av Sveriges mest intressanta män. "Han är professorn med rockstjärnestatus" som man kan läsa på framsidan av dennes senaste bok. Jag introducerades till karlen i och med kreativitettänkarboken "Boxen" för ett knappt halvår sedan och har sedan dess spanat in intervjuer, lyssnat på sommarprat och youtubeföreläsningar med stort intresse. Det är därför jag kliver in i boken Nextopia  med höga förväntningar.

Nextopia i sig är ett uttryck som Dahlén utvecklat som en spegling av det samhälle han anser att vi lever i. Ett samhälle som inte lever i nuet utan jagar framtiden, ett samhälle där det inte längre handlar om vad man gjort eller gör, utan vad man kommer att göra. Ett så kallat "förväntningssamhälle". Det är en mänsklig drivkraft, att leva för morgondagen, för utan den kan man ju lika gärna gå och dö, men det är en mänsklig drivkraft på speed. Internet och andra drivkrafter har bidragit till att vi konsumerar mer och att när väl saker når butikshyllorna så är det gårdagens nyhet. Det viktiga är att hitta morgondagens snackis. När man köper en TV så vet man att den kommer att vara daterad sekunden den installeras i hemmet och därför så måste man värdera den efter morgondagens standard. Och så vidare.
 
Det är svårt att inte hålla med Micael Dahléns teorier och personligen är jag väldigt fast i ett slags nextopitänk. Därför gör boken mig lite besviken, inte alls för att det är en dålig bok, tvärtom, den är bra. Men jag blir besviken för jag saknar det där konkreta som manar till förändring eller adaption.Visst boken lär ut hur man sköter business i Nextopia och hur man kan dra nytta av människors förväntningar, men samtidigt lämnar boken mig med en hopplöshet i och med känslan av att jag alltid kommer att jaga förgäves. Att det aldrig kommer att bli riktigt bra, utan att jag kommer att drivas av drivkraften att få det bra. Och plötsligt känner jag mig som Sisyfos som är dömd att rulla upp stenen för berget och tvingas inse värdet i det.

Men visst har Dahlén rätt i allt han säger - och det jäkligaste är att han vet om det. För boken avslutas med orden "Men även om han är riktigt nöjd med den här boken, så är det med nästa bok som Micael Dahlén planerar att slå världen med häpnad". Dessa rader kombinerat med att han själv fraserat att han potentiellt kan få sparken från sitt jobb som resultat av den kommande boken ger mig, just precis, förväntningar.

/Sebastian